Ja, jag antar att de flesta här har läst om Annica Dahlbergs uttalanden om att pappor i princip inte kan ta hand om sina barn? Jag kan då inte hålla med om det då alla pappor som jag känner tar hand om sina barn lika bra som mammorna gör det.
Annica menar bland annat att barnet känner sig mer trygg hos mamman i och med att barnet har legat i hennes mage i 9 månader, känner igen mammans lukt och att barnet även känner igen mammans röst. Visst kan det väl stämma till viss del men barnet bör ju även kunna känna igen pappans röst och lukt? Sen tror jag att det beror mycket på hur föräldrarna har delat upp föräldraledigheten och vad de har för jobb. Om pappan t.ex jobbar borta mycket och det är mamman som är hemma med barnet den första tiden så är det väl nästan självklart att barnet tyr sig mer till mamman men det betyder ju inte att pappan inte kan ta hand om sitt barn. Eller tänker jag fel nu? Sen kan det ju vara så att pappan har ett arbete där han kan jobba hemifrån så han ändå kan hjälpa till med barnet och då känns det ju som att pappan är minst lika bra som mamman på att ta hand om barnet.
Nej jag tror att jag slutar grubbla på det här nu. Ni får läsa artikeln själva. Den hittar ni
HÄR!
Annicas fem punker:
Därför är män sämre lämpade att ha hand om små barn.
1. Sämre känsel i fingertopparna:
– Känsligheten har stor betydelse när du hanterar ett nyfött, ömtåligt barn. Du avväger dina rörelser beroende på vilken input du får från dina känselnerver.
2.Män har tunnelseende:
– Kvinnan har däremot ett bredare, nästan 180 graders synfält och kan nästan se ”bakom ryggen”. Det är oerhört viktigt för att ha en bra överblick när barnet börjar krypa omkring.
3. Mindre känslig hörsel:
– En mamma hör mycket svaga ljud och kan, på sitt barns skrik, avgöra om det är för varmt, för kallt, hungrigt, trött eller bajsnödigt. En man har inte alls samma känslighet i innerörat.
4. Doften och rösten:
– Mannens konstiga maskulina doft och mörka stämma passar inte barnen.
5. Modersinstinkten:
– Hos mamman utsöndras hormonet oxytocin i hennes blod efter förlossningen och det svämmar ut när hon hör barnet skrika. Detta hormon ger i normala fall den starka modersinstinkten, liksom hos alla däggdjursmödrar. Människan är inget undantag.
Ja, vad ska man säga?
Ha en bra natt kära läsare, Vi hörs!