söndag 10 november 2013

November

Den här månaden är det full fart som gäller. Allhelgonahelgen var jag och Johan bortbjudna på fest med "tvång" av utklädnad. Det var en riktigt kul kväll och vi fick goda nyheter som jag mest troligt kommer berätta mer om en annan gång.

Nu i helgen var det äntligen dags för min storebrors överraskningsfest som jag och hans flickvän har ordnat. Det blev en riktigt lyckad kväll med ca 40 matgäster och en väldigt överraskad Patrik. Han trodde att hans kompis skulle bjuda på pizza. Haha!
Jag och min sambo gjorde en riktigt lyckad tipsrunda. Jag kanske kan visa den någon gång.

På fredag åker vi till Umeå för att jag ska besöka tandläkaren och Emil ska på 3-årskontroll på bvc. Ska bli riktigt kul och spännande att få träffa vår/Emils bvc-sköterska. Jag undrar verkligen hur lång han blivit och hur mycket han gått upp sen vi var där sist. Han äter ju inte särskilt bra så jag hoppas vi får tips på hur vi kan få honom att äta.
I alla fall så har vi bokat hotell en natt. Det kommer bli supermysigt!

När vi kommer hem från Umeå är det bara att förbereda oss inför Emils kalas som vi tänkte ha den 24, dagen då han fyller år. Dags att börja baka!

När Emil är färdigkalasad packar vi våra väskor igen och åker ner till Göteborg. Tågresan är ju gratis då sj betalar den. Ni vet.. för den gången Emil blev kvar på perrongen i Umeå. I alla fall så ska vi mysa och må gott hoppas jag.

Sen, när vi kommer hem är det december och då ska det julpyntas och julbakas. Jag längtar verkligen efter julen den gången. :)

fredag 1 november 2013

8 månader

Nu känner jag att det är dags att börja blogga igen, om jag hinner med det vill säga.

Visst är det helt otroligt att Milja snart (4 november) är åtta månader! Herregud vad tiden går fort, vart tog min nyfödda bebis vägen? Nej, nu ålar hon sig fram och hon ställde sig upp idag för första gången. Min lilla prinsessa!

Och Emil då, som snart fyller tre år! Har vi verkligen fått ha Emil i tre år redan? Helt galet vad tiden rusar.

Förstår året vet vi ju att bebisarna utvecklas en hel massa men jag blir ändå så fascinerad. Tänk vad mycket som händer det första året. Från en hjälplös liten bebis till ett barn som springer och "pratar".  Verkligen fascinerande!

Sen måste jag bara få säga att det är otroligt stor skillnad på Emil också, i början av sommaren så klarade han inte av att hantera spakarna på grävmaskinen som han har plus att han inte nådde ner till backen om han satt på sätet.
Nu kan han både sitta och nå till backen samtidigt som han hanterar spakarna. Helt otroligt egentligen! 

Haha, oj vilket inlägg det blev.
Nu ska jag ta och krypa ner i sängen och hoppas på en lugn natt trots att Milja är väldigt förkyld.

Vi hörs!