måndag 8 november 2010

Texas + Kisse = kaos

Ja, alltså vi har ju Johans pappas katt här som heter Kisse.
Hon har haft flytningar ett tag så jag tog med henne till Umeå för att ta henne till veterinären. Jag ringde först och frågade vad det kunde vara och då sa de att hon antingen var på tjocken eller att det var biverkningar från p-pillerna som hon har ätit. Det blev i alla fall bestämt att hon skulle Kastreras ifall det inte var några kattungar i magen. Det visade sig att hon hade livmoderinflammation och då är det som så att veterinären måste ta bort livmodern och det så det blev ju då kastrering. Hade vi inte kommit nu så hade Kisse blivit dålig och vi hade fått åka in akut och de hade gjort samma sak så det var ju bra att det kollades upp.
I alla fall så är ju Kisse en väldigt speciell katt. Hon är väldigt sällskaplig och gosig men det är på Kisses villkor. Hon bestämmer. Om Kisse kommer och myser med mig så klappar jag ju henne men då Kisse inte vill bli klappad mer så visar hon det genom att mörda min hand.. nu har jag dock lärt mig Kisses kroppsspråk så nu ser jag när jag ska sluta klappa henne. En vanlig katt går ju antingen därifrån eller så markerar den bara att nu vill jag inte bli klappad mer. Som sagt.. hon är speciell.
Det jag ville komma till var att när vi lämnade Kisse hos veterinärerna så var hon inte alls nå glad. Hon var jätte arg.. Jag sa det till veterinären som undersökte henne att Kisse är väldigt argsint så passa dig. :) Vi lämnade Kisse (halv nio på morgonen) och när vi hämtade henne vid halv fyra tiden så vad hon ju väldigt vinglig och ja.. groggy helt enkelt. Veterinären rekomenderar ju att man ska bädda ner djuret så det får lugn och ro plus att det ska vara varmt och skönt runt om för ett djur som har varit sövd håller inte värmen lika bra som i vanliga fall. Så när vi komme hem tänkte jag lägga en större handduk i Kisses lilla transportbur och sen lägga en handduk ovanpå buren så hon skulle få ligga ifred från Texas plus att hon skulle få ha det lugnt och skönt.. men när vi lyfte på överdelen på transportburen, för att jag skulle kunna bädda om, så trodde jag ju inte att Kisse skulle "räjsa" iväg som en galning men det var precis vad hon gjorde. Hon sprang in i saker och blev helt uppjagad.. Kisse hade ju en tratt på sig vilket gjorde att hon blev väldigt osäker (eller vad jag nu ska kalla det) i och med att hon varken ser eller hör som hon brukar. Hon gick inte att ta fast heller så tillslut sprang hon in i det lilla rummet som vi har och där stängde vi in henne så hon skulle få vara ifred från Texas och oss. Efter några timmar så hade hon lugnat ner sig så pass att vi kunde gå in och jag tog av henne tratten. Då blev hon sig själv igen. Ja, okey.. hon vinglade ganska mycket men hon kom ändå ut ur rummet och blev inte vettskrämd för minsta lilla. Så nu idag ska vi åka till veterinären för att ta bort stygnen som hon har. Vi får väl se hur det går. Förhoppningsvis går det bra.
I alla fall så har Kisse varit här i snart tre veckor och hon och Texas busar som aldrig förr. Alltså de är helt galna. De jagar varandra och leker typ kurragömma och tagen samtidigt.. och sen busar de in i saker.. så de river ner massa saker och ja.. de "räjsar" flera gånger per natt så de stör ju.. de springer genom hela lägenheten och jagar varandra sen brottas de en stund och sen springer de till andra sidan av lägenheten och brottas där sen tillbaka och ja.. så håller de på. Ibland blir man ganska less.. men det är ju samtidigt ganska kul när de leker med varandra och inte dödar varandra. :)
Jag kanske skulle se om jag kan lägga ut en av filmerna som jag har lyckats få på de båda. Ska prova det sen idag. (om internet fungerar då förstås)
Nu kommer snart Johan hem så jag ska göra lunch.
Vi hörs!
-------------
V.35 och 35 dagar kvar.. wow!

Inga kommentarer: