lördag 20 juni 2015

Midsommarafton 2015

Jag är inte en flitig skrivare här inte.. men plötsligt händer det.. så njut!

I alla fall så hade vi en riktigt härlig midsommarafton nere vid mina föräldrars sommarstuga tillsammans med familjen, god mat och otroligt snälla, glada och nöjda barn.

Min storebror hade med sig sin leksak.. en hyfsat ordentlig rc-båt. Emil (och morfar) blev riktigt imponerade! Jag är ganska säker på att Emils morfar har köpt en egen båt till nästa gång vi ska till deras sommarstuga.

Emil, Milja och Johan har fiskat.. Emil fick två gäddor som han är riktigt stolt över och Milja var nöjd med att få se fångsten som Emil drog upp.

För övrigt måste jag säga att vi har haft ruskigt bra väder den här midsommaren. Väldigt "lite" mygg, inte minusgrader och en enda droppe regn. Det har varit så härligt!

Jag slänger med lite blandade bilder. 😊

måndag 30 mars 2015

För ett år sedan

För ett år sedan var jag i Thailand och jobbade som personlig assistent till min kund från Sverige. Vi hade bara varit i Thailand i 4 dagar. Kunden och hens familj har ett hus ca 20 mil norr om Bangkok, en liten by strax utanför ett mindre samhälle. Jag bodde på hotell i samhället, ett ganska så sjaskigt hotell men med en helt underbar personal. Sängarna var stenhårda, rummen var mögliga och internet strulade hela tiden men oj vad jag längtar tillbaka! Jag är så otroligt tacksam till min familj som lät mig åka och vara borta en månad och till min kund som lät mig följa med. Detta är något av det häftigaste jag gjort och jag är så otroligt glad över allt jag lärde mig, att jag insåg hur bra jag är. Jag kunde ta mig runt i en främmande utländsk storstad helt själv. Jag är grym!

Läs inlägget för ett år sedan:

http://sarajohannaholmstrom.blogspot.se/2014/03/trott.html?m=1

Sov så gott kära vänner, förhoppningsvis hörs vi snart igen. :)

tisdag 16 december 2014

Thailand

Herregud vad jag längtar tillbaka till Thailand.  Nu ska min före detta kund åka tillbaka till Thailand och jag kan såklart inte annat än tänka tillbaka på min resa som jag gjorde i våras. Jag ångrar inte en sekund att jag åkte iväg. Visst var det jobbigt att vara utan familjen så länge men detta var en chans för mig som jag mest troligt aldrig kommer få igen så det känns skönt att jag faktiskt tog mig iväg och att Johan faktisk lät mig åka.

Jag är dessutom väldigt stolt och imponerad över mig självn som klarade av  att resa runt själv. Jag har alltid trott att jag varit värdelös på engelska men der visade sig att jag var ju ganska bra faktiskt.  :)

För ett par dagar sen startade jag äntligen ett konto för enbart resor. Där sätter jag vatje månad in en liten slant.. så om ett par år då barnen blivit lite större och mitt konto blivit fyllt ordentligt då blir det en långresa till Thailand med familjen. Så det så!

Bilden är på mig och tjejen som jobbade på hotellet där jag bodde. Hon var den enda ur personalen som kunde engelska. Jag saknar henne väldigt mycket faktiskt,  hon tyckte synd om mig som varje dag åt "cup noodles" så en dag följde hon med mig ut och köpte god, lite mer lyxig, mat till mig. Den här dagen var det dessutom "sonkran festival" (vattenfestival) vilket innebär att man får kasta vatten på ALLA, även polisen. När vi beställt mat hoppade vi upp på moppen igen och körde hem till hennes hus. På vägen dit blev vi väldigt blöta! Efter vägen stod det folk med baljor fyllda med vatten som de såklart kastade på oss. Dem hade även gjort en gegga, vatten och puder, som de kletade i ansiktet. Haha! Väl hemma hos henne fick jag träffa hennes mamma (som även var städerskan på hotellet), hennes bror med fru och hans treårige son och hennes mormor som också kunde engelska. En frän gammal dam.
Deras kök var i sämre skick än vad våra kök ser ut i sommarstugor.. det enda dem sov på var en tunn madrass ovanpå cementgolvet och hela familjen delade på ett enda stort rum. Man ska verkligen inte klaga på hur vi bor. Vi bor ju i rena lyxen här!

Det var allt för denna gång, ha en fantastisk dag!

onsdag 10 december 2014

Ett nytt försök

Det är väldigt ofta som jag tänker att jag ska gå in på min blogg och skriva ett par rader... men det händer aldrig. Det är som att jag inte har tid. Men jag ska nog försöka ta mig tid till det. Det känns som att jag behöver skriva av mig lite.

I sommar jobbade jag 50% i Skellefteå på sjukhuset och jag trivdes så otroligt bra på medicingeriatriken. Jag och mina gamla ofta förvirrade patienter, vi trivdes bra ihop. Jag växte rätt mycket under sommaren. Det var flera gånger jag fick höra av både patienter och anhöriga hur gullig, duktig, trevlig och snäll jag är. Det har nog aldrig hänt på någon annan arbetsplats jag varit på så ni kan ju bara tänka er hur glad jag blev.
När sommaren var över fick jag fortsätta på en ledig rad som endast var 48% vilket jag tillslut var tvungen att tacka nej till då pengarna inte räckte längre än till körningen. Att pendla 16 mil t/r kräver en rätt bra lön...
Men jag hann inte vara arbetslös innan jag fick hoppa på en annan rad så nu jobbar jag på rehab/stroke avdelningen på Lycksele lasarett. Jag jobbar endast natt och "bara" 64% så det känns bra. Schemat är kanon, jag jobbar två nätter första veckan, två nätter i början på vecka två och även helgen samma vecka. Vecka tre är jag långledig, 9 dagar. Det känns riktigt bra både schema- och lönemässigt. Att däremot återigen behöva pendla 16 mil t/r  är ju lite trist men nu har jag i alla fall resesällskap 10 av dessa 16 mil. Det är inte ofta man kan ha en pendlarkompis. Vi jobbar exakt likadant så det är rena lyxen.  :)

Just nu sitter jag här på jobbet och gäspar.. inte så bra att vara så trött redan nu kl 00:30 men det är tur att min kompis kör hem i morgon bitti.  :)

Sov gott!

torsdag 1 maj 2014

Hemma!

Resan hem gick väldigt bra, förutom att flyget från Thailand var en timme försenat så vi missade vårt anslutningsflyg på Arlanda. Jag blev gråtfärdig, jag ville ju så hemskt gärna hem! Jag fick nu vänta på nästa flyg i 3 timmar. Ganska besviken blev jag..
När vi då äntligen fick sätta oss på sista flyget hem till Västerbotten så var det bara lycka jag kände. En timme ifrån att få se min familj!

När vi landade i Skellefteå så var det underbart att få se barnen stå i fönstret och vinka till mig. Milja var då inte blyg för mig, hon kom direkt till mig och skulle kramas och Emil kom också direkt och ville ha en kram men han hade dock inte tid att kramas så länge.. han skulle ju titta på flygplanen. Så underbart härligt det kändes att barnen inte hade glömt av mig.

Nu är det bara jag som duger för Milja. Första dygnet fick jag inte lämna ifrån mig henne och det var ingen annan som dög. Emil är också lite mammig men det märks att han varit mycket med pappa också för om jag skojar och säger att vi ska lämna pappa inne på t.ex konsum så säger han "nää.." :)
Det känns bra att barnen inte glömt av mig. :)

I morse när jag skulle lämna båda barnen hos dagmamman så var det inga glada miner när jag gick genom dörren. Båda barnen grät och det händer sällan. Emil brukar inte vara ett problem att lämna och Milja lämnade jag för första gången idag men enligt Johan brukar hon inte gråta. Så på så vis märks det på barnen att jag varit borta länge, det är som att de tror att jag kommer vara borta väldigt länge varje gång jag lämnar de, även om det så bara är för att gå på toaletten.

Nej, det är underbart härligt att vara hemma men jag ångrar inte att jag åkte iväg. Denna resa har varit fantastisk och jag har både sett och lärt mig en hel del. Johan som trodde att jag kanske skulle bli "less" resandet ett tag framöver kommer nog bli ledsen då han inser att jag redan planerar för nästa resa. :)

torsdag 24 april 2014

Utcheckning

Nu är dagen kommen, om 10 timmar kliver jag på flygplanet som ska ta mig hem till Sverige!  Herregud vad jag längtar.

Väskorna är packade och jag har checkat ut från mitt rum, nu ska jag få upp till min kund som fortfarande har kvar sitt rum. Ska lpna toaletten så jag kam tvätta upp mig och byta kläder. Sen drar vi till flygplatsen!

Snart hemma!
Hör av mig då jag är i Sverige.  :)

tisdag 22 april 2014

MBK - Tuk Tuk - Chin Jewelry CO. Ltd

Vilken dag, herregud!

Jag började dagen kl 08.00 så min väckarklocka ringde. Satte mig vid datorn för att kolla vad jag skulle hitta på för kul idag. Bestämde mig för att besöka en park som ska finnas inte så långt härifrån. Då min telefon verkar ha problem med internet så kunde jag inte söka åt kartan på telefonen och bara printscreena, jag fotade istället dataskärmen så jag skulle ha någonting att gå efter i alla fall. Klädde på mig och gick ner för att äta frukost. Idag bjöds det på glasnudlar med någonting som såg ut som köttfärs. Det var i alla fall väldigt gott!

När jag fikat färdigt började jag min vandring. Jag gick efter den stora vägen som jag gått efter alla andra gånger. Svängde sen in på en gata där jag trodde att parken skulle ligga.. vet inte om det var parken jag såg på andra sidan muren men precis som ni hör så var det en mur runt allt så jag har ingen aning. Jag orkade i alla fall inte undersöka saken närmare. Jag kom till en återvändsgränd inne på den gatan så jag vände om och gick till den stora vägen igen. Tog höger och tänkte att jag skulle fortsätta en bit till. Kom till en galleria där jag började med att äta en smoothie som mest troligt  bara bestod av is, i alla fall 70 % is. Vilket var väldigt synd då smaken var god förutom all is. Var mer lik en Slush skulle jag säga. Efter denna "smoothie" frös jag så mycket att jag gick ut igen och fortsatte min vandring uppåt, eller vad man ska säga. Jag passerade en marknad och kom sen till en ännu större galleria. Självklart var jag tvungen att gå in och kolla även där men självklart började shoppingfingrarna vakna till liv. Började med att köpa presenter till några av mina familjemedlemmar och sen ett par jeans till mig själv. Här tyckte jag att det fick vara nog shoppat här inne, måste ju spara lite pengar i alla fall..

Inte var jag redo att gå hem redan, nej.. jag promenerade vidare och fick se en karta. Jag är ju jättenära MBK, alltså en jättejättestor galleria, över 2000 butiker (om jag inte är helt ute och cyklar nu)! Trots att jag vet att jag ska dit i morgon så tänkte jag att.. "wow, den måste jag ju gå till". Jag fortsatte promenera, passerade polisstationen precis enligt planen. Stannade precis bredvid ännu en liten marknad och även universitetet som jag visste att jag skulle passera, plockade ändå upp telefonen för att kolla på kartan lite för att säkerställa att jag var rätt.

Jag såg nog väldigt förvirrad ut för en kvinna kommer fram till mig och frågar vart jag ska. Svarar såklart MBK och hon frågar vad jag vill köpa. Ja.. men kläder typ?
 Kvinnan: "Aha, you should go to MBK och någonting jag inte kommer ihåg namnet på, It´s very cheap there"
S: "Okey, cheap sounds good, can i walk to MBK?"
Kvinnan. "oh.. no no no.. not walk, to far! you take a Tuk-Tuk, only 30 baht!"

Okey, så helt plötsligt satt jag på en tuk-tuk på väg till nåt ställe på MBK där de säljer billiga kläder.. Hm, när vi kom fram så parkerar tuktuken precis utanför butiken. En otroligt fin butik där de SYR upp kläderna så de ska passa MIG. Jisses, jag måste ju se rik ut om hon tyckte detta var billigt. Jag hann ju såklart öppna dörren innan jag förstår att jag inte alls hade tänkt mig detta. Självklart stod det ett gäng säljsugna killar där innanför dörren. Den ena killen börjar direkt försöka sälja kläder till mig. Jag tackar vänligt nej och går ut igen.

Tuktuken sitter kvar och väntar på mig, han tittar på mig lite förskräckt och undrar om det blev fel. Ehm.. nja.. det var väl inte riktigt vad jag tänkte mig så han frågar vad jag vill göra. Shopping, market, floating market... osv.

Ja men du, floating market vill jag såklart göra. Hoppar upp på tuktuken igen och vi "räjsar" vidare. Behöver jag ens säga att jag är vilsen nu? I alla fall så kommer jag fram till stället där båtarna går ifrån. Jag betalar 1200 baht och får åka ensam i en stor båt. Det är faktiskt riktigt trevligt och trots att båtarna ser ut att kunna tippa när som helst går de väldigt stabilt måste jag säga. Vi åker efter kanalen och svänger efter en bit in på en annan kanal. Där står det massor med hus efter hela kanalen. Husen är byggda precis längst ut på muren. Sen har de byggt till en liten "uteplats" eller vad man ska kalla det och den står i vattnet. Denna uteplats ser inte alls särskilt stabil ut, brädorna är helt gröna och ser ut att vilja ge upp nr som helst. Vilket är lite läskigt när vissa hus dessutom är byggda i vattnet!

Vi åker genom denna kanal tills vi kommer fram till ett ställe där det är en pytteliten marknad. Typ två båtar, den ena båten kommer fram till mig och vill såklart sälja allt möjligt han har i sin båt till mig. Bland annat har han små och lite större elefanter som han vill sälja. Jag har länge suktat efter just en sån elefant så jag frågar vad han vill ha. Den stora ville han ha 500 baht för och den lilla 350 för. Jag hade inte så mycket pengar i min plånbok så jag säger det. Då är han snabb på säga, "okey, okey.. you can have both för 300 baht!"
Wow, det kunde jag såklart inte motstå trots att jag då bara hade ca 50 baht kvar.. hoppsan.. hur tänkte jag nu? I alla fall så vänder vi om och åker ut till den stora kanalen igen. Vi åker dock åt det andra hållet och jag blir avsläppt på ett ställe där. Självklart var det marknad där också men jag hade ju som lite pengar så jag var så illa tvungen att behärska mig. Taxichaufförerna vill hemskt gärna köra hem mig till hotellet igen för 400 baht. Jag försöker förklara att jag behöver en bankomat, jag har slut pengar i börsen. De skrattar åt mig när jag visar mina tre kassar med det jag redan handlat plus min tomma börs.

Än känner jag mig inte orolig, dessa ATM maskiner (alltså bankomater) finns överallt.så jag börjar promenera längs med vägen och marknaden. Efter ett tag frågar ännu en kille vart jag ska och jag säger att jag söker en ATM maskin för att kunna ta ut pengar. Denna kille är jättetrevlig och frågar lite allmänna frågor sådär. Han hjälper mig med en tuk-tuk som ska skjutsa mig till en ATM-maskin, sen till "big Buddah", sen till nåt ställe där tuktuken får en gratis tankning av tuktuken om jag går in och kollar i butiken där i närheten i ca 10 minuter, sen skjutsar han mig till en annan butik med juveler och sen till skytrain så jag kan åka hem till rätt kvarter. Ja men det låter ju riktigt bra för endast 100 baht. Vi kör på det! Jag hoppas ännu en gång upp på en tuk-tuk. Denna chaufför är lite äldre men kan hyfsat bra engelska och han kör som folk. Vi åker först så jag kan hämta ut en slant, sen åker vi till "big Buddah".

"Big Buddah" var ju väldigt stor men tråkigt att de har satt upp nå sorts tält precis nere vid hans fötter så när man ska fota honom blir det ju inte en sån där superfin bild precis. I alla fall så förstod jag även grejen med att de klämmer in 4-5 små fåglar i en bur/kub om ca 20*20*20  cm, man kunde köpa dessa fåglar i bur för 90-100 baht. Sen skulle man släppa fåglarna fria där vid templet, detta ska då innebära tur och evig lycka. Jag köpte en bur med fåglar för att jag tyckte så synd om de som satt instängda i en så liten bur.

När jag sen tittat färdigt åkte vi vidare till stället med juveler, jag måste ännu en gång ha sett rik ut. Det var ett väldigt fint ställe med oändligt med juveler! Jag gick runt och kikade på dessa juveler och hela tiden följde 2-3 stycken säljare med mig. Till slut säger en av säljarna, en äldre herre, "do you want to bye anything from here now?" Nej, säger jag jag tittar bara den här gången. "Okey, then you can go to the souveniershop. We don´t want to waste your time!"..

Ehm, okey.. säger man verkligen så? Det kändes inte som att han sa det på ett vänligt sätt. Mer som att jag slösade på HANS tid. Jaja, de hade väldigt fina saker i sin souvenirshop! Jag hittade massor med kul där, kan dock inte berätta vad då det mesta är presenter till familjen, åter igen.

Jahapp, hoppade upp på "min" tuk-tuk och vi åkte vidare mot sista stoppet innan skytrain. Detta stoppet var då för att chauffören skulle få gratis bensin till tuktuken. När vi stannar ångrar jag genast att jag sa att det var okey att stanna här, ännu en sån där fin butik där de syr upp kläder. Så snabbt jag kliver innanför dörren är det en kille där och börjar prata med mig om vad jag är ute efter för någonting. Det jag tänkte för mig själv var: "jag är inte här för någonting annat än att göra min chaufför lite glad, detta är absolut inga kläder för mig!" Istället svarar jag.. "ehm.. i don´t know.." Haha, ja.. han tycker att jag ska sätta mig ner så vi kan kolla vad jag vill ha. Han börjar med att slå upp en sida med kostymer. Alltså en kjol och en jacka. Jag svarar att jag vet inte riktigt när jag ska använda dessa plagg. Han tyckte att jag kunde använda de när jag skulle på intervju. Visst, det är ett bra förslag.. om man ska på intervju som blivande banktjänsteman kanske. Jag lyckas i alla fall dra mig ur detta utan att köpa något även fast han såg otroligt besviken ut när jag gick.
Pjuh, nästa anhalt.. skytrain.

Så underbart, nu är jag på BTS stationen, det är där man kliver på tåget. Jag går till kvinnan som sitter i receptionen, frågar hur jag gör för att åka till Nana Squar, alltså ett köpcentrum i närheten av där jag bor. "do you mean Nana station?", "Yes" säger jag. Hon berättar att jag ska börja med att köpa en biljett i automaten bakom mig, nr 31. Jahapp.. går till automaten men förstår ingenting. Det kommer en tjej som trycker på en siffra, hon matar sen in några slantar i automaten och ut kommer en biljett. Jaja, det var så enkelt. Trycker på 31, precis som kvinnan i receptionen sa, matar in pengar tills automaten är nöjd och ut kommer min biljett. Jag stämplar in och går sen fram och tillbaka där inne för att ens förstå vilken trappa jag ska ta, höger eller vänster? Ser sen att det faktiskt finns en karta, precis som tunnelbanan i Stockholm. Jag går upp för trappan på vänster sida. Hoppar på första tåget som kommer.. när vi åkt en stund kom jag att tänka på en sak, undrar om det är som i Stockholm, att det går olika tåg från samma ställe beroende på vart man ska? hm.. undrar om jag ens klev på rätt tåg? Vad stod nr 31 för, var det tågnumret kanske? ojdå, på nästa station hoppas jag av tåget för att se vad det står på tåget, precis innan dörrarna stängs ser jag att det står Sukhumvit, alltså den stadsdelen jag bor i. Skyndar mig på tåget igen och tur var väl det för ett par stationer senare kommer vi till Nana. Jag hoppar av där men känner för mitt liv inte igen mig. Vart rackarns är jag nu?! Nu känner jag mig lite nervös för jag har nämligen slut ström i telefonen.. Jaja, jag börjar gå åt ett håll men vänder för det kändes inte rätt. Jag går och går.. tillslut ser jag en byggnad som jag tycker mig känna igen. Vad bra, då är jag helt rätt! Men jag går och går och går.. känns det som.. men kommer aldrig till något som känns helt rätt. Men jag fortsätter ändå och helt plötsligt får jag se Nana Square! Så glad har jag nog aldrig varit tidigare. Nu är det bara om att skynda sig hem för kl är efter 17! Jag har varit ute sen kl 09.30.. Jag skickar alltid meddelande på fb till Johan att jag går ut och sen när jag kommit hem igen och oftast har jag bara varit ute ett par timmar och sen kommit hem igen. Men idag blev det många många timmar så jag trodde att Johan eller någon annan där hemma skulle ha varit orolig men ingen hade hunnit bli det och tur var väl det.
Man kan inte annat än säga att jag haft en otroligt spännande dag!

Nu är det sovdags, försöker uppdatera inlägget med bilder i morgon.

måndag 21 april 2014

Uteliggare, hur kan man hjälpa dessa personer?

Jag hade ställt min väckarklocka på 08:00 i morse för att hinna gå ner och äta frukost. Jag vaknade dock 2 timmar före klockan. Lyckades tack och lov somna om men vaknade ändå före klockan. Hoppade in i duschen, klädde på mig och gick ner. Det var mer som att äta lunch. Det fanns korv, nudlar, en köttgryta, plättar, french sandwich (såg ut som det vi kallar fattiga riddare), vattenmelon, annanas och papaya. Köttgrytan och nudlarna var tyvärr alldeles för stark för min smak men det andra var helt okey men jag längtar efter svensk mat.

Efter frukosten gick jag ut en sväng. Promenerade bort till köpcentrumet jag hittade igår, det hade dock inte öppnat. Öppnade 10.30 men jag kom bara 10 minuter innan det öppnade så jag stod kvar där och kikade på trafiken. När de väl öppnade dörrarna så hade många affärer där inne inte öppnat vilket jag tyckte var lite konstigt. Jag gick runt där inne för att se vad det var för sorts affärer där men ingenting som kändes intressant så jag gick vidare. Det finns en bro över den stora vägen där jag gick över igår. Redan igår när jag passerade där satt det en mamma och hennes 2-3 år gamla son där. Igår gick jag bara förbi de men jag kunde inte sluta tänka på henne och barnet. Har de ingenstans att bo? Varför har de ingenstans att bo? En mamma skulle väl inte sitta där hela natten med sitt lilla barn bara för att få ihop líte extra slantar om hon hade någonstans att ta vägen, ett hem? Eller? Hur kan det bli så? Herregud, mamman såg ju helt förstörd ut, som att hon inte sovit ordentligt på väldigt många nätter. Jag mår dåligt över det där, det SKA inte vara så. Stackars barn framför allt.

Idag när jag kom till denna bro tänkte jag gå över den igen, dels för att se om de satt kvar och visst gjorde de det, den här gången kunde jag inte annat än stanna av och ge pojken några slantar. Han blev så glad! Precis intill denna bro ligger ännu ett köpcentrum som jag självklart var tvungen att gå in i. Där hittade jag en bokaffär, jag hittade tre böcker som jag köpte till Emil och Milja, Böcker på engelska och Thai. Tänkte att det kunde vara kul. Den här lilla pojken och hans mamma har fastnat i mitt huvud, det är så fel. Barn ska ha ett hem, inte ligga på en betongbro och sova. Där är det långt ifrån tryggt. Jag köpte faktiskt en bok till pojken, han låg dock och sov när jag skulle lämna den till honom men jag såg senare att de satt tillsammans och tittade i den. Jag tror att han blev glad för den.

Detta är bron som jag pratar om, där kvinnan och sonen sitter. Vad kan jag göra?
 
 
När jag senare idag var ute på ännu en promenad passerade jag ännu fler "uteliggare" (eller vad det nu ska kallas), denna gång var det en äldre kvinna med tre barn i åldrarna 1-7 kanske. VARFÖR? Jag mår så dåligt över detta.. jag har aldrig sett att barn suttit så här på gatan.. vuxna människor känns mer "okey" om ni förstår hur jag menar. Vuxna människor kan (oftast) ta hand om sig själva, de kanske ibland får skylla sig själva men barn, de har inte gjort något alls för att förtjäna detta! Jag vill hjälpa till på något sätt, vad kan jag göra? När jag sen gick åt det andra hållet kom jag även där till en likadan bro över vägen, självklart sitter det en kvinna med ett ännu mindre barn där, en flicka på ca 8 månader. Det är fel!

Just nu har jag en önskan om att kunna göra någonting, någonting stort. Hur gör man och vart ska man börja? Vem ska man kontakta? Jag vet inte riktigt exakt vad jag vill göra men jag SKA göra någonting. 20 baht räcker ju inte särskilt länge för en mamma med ett barn..

Det jag skulle vilja göra just nu är att låta de sova på hotell eller i alla fall i en säng för en natt. Mamman måste ju få sova en natt ordentligt. Hon kanske behöver det för att sen kunna ta tag i hennes och sonens liv! Men hur skulle det gå till?

Förutom att mina tankar har varit hos dessa barn har jag haft en helt okey dag men jag längtar hem så otroligt mycket. Jag är så otroligt tacksam för min familj och det liv vi har. Jag har två friska barn, jag har en otroligt snygg, hjälpsam och snäll pojkvän, vi har ett fantastiskt hus som vi får hyra av min svärfar. Jag ska verkligen inte gnälla för vi har det bra. Vi har mat på bordet varje dag och barnen har alldeles för mycket leksaker.. vad mer kan man begära? Ingenting faktiskt!

Jag älskar min familj och jag saknar de så himla mycket! Snart är jag hemma igen.

söndag 20 april 2014

Royal Ivory Hotel, Bangkok

Jaha, då har jag bytt ställe. Nu sitter jag på mitt sista hotell innan jag åker hem till familjen. Jag längtar som bar den!

Ja, i morse var det dags att packa väskan och flytta på sig. Då jag köpte båtbiljett TILL ön köpte jag även tillbaka och även taxiresan till Bangkok så allt var betalat och klart. Jag skulle bara ringa ett nummer när jag vill åka från ön så skulle en båt komma och hämta mig...

Jag ringde numret jag hade fått och en kvinna svarade men hon förstod nog inte vad jag ville så hon gav luren till en annan kvinna, den kvinnan jag bokade biljetterna hos. Hon pratade om att en taxi skulle plocka upp mig och jag tänkte att det var när jag kommit till fastlandet som en taxi skulle plocka upp mig. Men när vi lagt på och jag trodde att jag förstått vad hon sagt så blev jag osäker. "Skulle en taxi plocka upp mig redan här på ön och skjutsa mig till båten?" "hur vet jag vilken båt som jag ska åka med?". Jag hoppade in i duschen men ju mer jag grubblade på det ju mer osäker blev jag så när jag duschat färdigt ringde jag upp henne igen. Hon skulle ringa upp på 5-10 minuter.
När hon väl ringde upp började hon "Hello, go to the beach, a boat will pick ju up then a taxi will wait for you at land, Okey?" klick! Ehm... okey.. jag hann knappt säga nåt innan hon lagt på men jag hängde med på att jag skulle gå till stranden i alla fall så jag gjorde det. Väl där var det bara ett problem.. vilken båt skulle jag åka med? Tänk er att stranden är minst 100 meter lång och sen sätter ni ut ca 20 båtar utspridda på den längden.. tänk er sen en liten tjej med en gigantisk resväska, en ryggsäck och ett par skor i ena handen "springandes" fram och tillbaka på stranden i hopp om att hitta rätt båt. När jag tillslut fick se att ett gäng kliva ombord på en båt så frågade jag om killen (som för övrigt var den som tog betalt av mig när jag skulle köra vattenskoter) visste vilken båt jag skulle med. Han fick se min biljett och ringde det numret som stod där. Han förklarade att jag skulle åka med en grön/vit båt, nr 5 och det skulle stå S&P på båten. Han pekade vart jag skulle gå så jag gick dit.. igen. Men då det sen stod en båt med nr 5 på där jag precis gått ifrån så gick jag såklart tillbaka dit. När jag sen står där ett tag får jag se att det kommer en grön/vit båt med nr 5 och S&P som egentligen var S&T komma så får jag lov att promenera tillbaka dit han pekade.

Jag tog mig på båten tillslut och jag behövde inte bära upp väskan på båten själv, tack och lov. Det är rätt härligt att åka speedboat faktiskt. När vi väl kommer till land får vi kliva av på en.. ja, vad kallas det.. bro? en väldigt hög bro (säkert 2 meter hög) utan räcken. Den är dessutom smal (runt 120 cm) och på den bron står det redan ett gäng som ska kliva på båten. Är det något jag har respekt för så är det vatten och sen en vinglig bro utan räcken.. nej fy! Tur att jag inte ens där behövde dra min väska själv. Jag letade sen reda på någon som kunde hjälpa mig med en taxi till mitt hotell. Jag fick prata med samma kvinna som när jag kom.

Jag fick mig en taxi tillslut, en lagom trevlig äldre man. Han kunde lite engelska, han berättade att europeiska kvinnor är "Beautiful, Thai.. not beautiful". När det senare passerade riktiga snabbilar så säger han "big car is good, small cars.. not good!". Haha
´Nej men det var en bra taxichaufför, vi hade dock svårt att hitta hotellet bland alla andra hotell på denna gata. När vi tillslut hittade rätt ville han ha dricks! Jahapp.. han fick skamliga 40 baht. Jag hade tyvärr inte så mycket mer att ge. Han blev då himla nöjd ändå och det var väl tur det.

Så nu sitter jag här på mitt hotell och håller på att somna framför datorn. Jag hann ju gå en sväng ikväll. Jag hittade ett köpcentrum inte långt härifrån, detta ska undersökas närmare i morgon, det mesta hade stängt när jag kom dit. En pizzeria hade öppet så där åt jag middag men inte blev det en pizza som man kanske kunnat tro.. nej, det blev en vanlig sketen sallad. Det var dock väldigt gott!

Ni får tyvärr inga bilder ikväll för internet går sjukt dåligt, jag förstår inte vad de har för sorts internet här i Thailand.. dåligt fungerar det då! Jag får försöka uppdatera inlägget med bilder i morgon.

Sov gott!

Hej då Koh Samet, jag hoppas att vi ses inom en snar framtid.

Taxituren med MR. Sullivan

Framme, Så här ser mitt rum ut! Sängen är gigantisk! :)

Inte så tokigt måste jag väl säga.

 

Äntligen känns det som ett hotell! Haha

på en pizzeria..

.. och beställer sallad! :O
 
De har inte lite is i glasen. Det är såklart gott med mycket is om man dricker vatten men man får lika mycket is om man köper en läsk.


Skytrain är det som syns på vänster sida av bilden.

Jag köpte mig ett par fantastiskt härliga byxor!

Är så nöjd!

Det var bilderna från dagen. :)

lördag 19 april 2014

Småflätor

När jag var liten och mina klasskompisar kom hem från utlandet med håret fullt med småflätor, då var jag avundsjuk. Jag ville också ha småflätor i mitt hår. Idag när det kom en kvinna och frågade om jag vill ha småflätor så kunde jag faktiskt inte annat än tacka ja. Klart som rackarns att jag vill ha småflätor i mitt hår. Wiho!

Haha, jag ser ju inte klok ut framifrån men ja.. det här är verkligheten. :)

Jag trodde det skulle vara inbakade flätor där uppe på huvudet men det är det inte. Det ser tyvärr redan fult ut. Jaja, jag fick ju mina småflätor tillslut. :)

Färgglad är jag också. Har sett flera småtjejer, alltså typ 7-8 åringar med småflätor så det är jag och småtjejerna!
 
 
 

Vattenskoter/Jetski

Jag ligger lite efter med mina uppdateringar känner jag men jag skyller på att jag numer inte har internet på mitt rum och det enda stället som jag kan sitta på är i trappan eller på golvet.. kanske inte så kul. Tycker det är konstigt att de inte har ett vettigt allmänutrymme när de inte har internet på rummen men på allmänna utrymmen? Jag kanske har missat något ställe, jag vet inte.
I alla fall så började jag dagen med någonting sjukt roligt, någonting som jag lääänge velat göra. Nämligen att köra vattenskoter! Redan den dagen jag kom tänkte jag att det vill jag göra. Jag kom ju så sent så det var ju redan på väg at bli mörkt så jag tänkte att nästa dag ska jag köra vattenskoter. Men då var jag lite för feg, jag stod och tittade på skotrarna väldigt länge innan jag ens frågade vad det skulle kosta. Men som jag berättat tidigare så kändes det inge bra när han tittade på mig som att jag automatiskt inte kan köra bara för att jag är tjej.
När jag då igår hade bestämt mig för att köra så var det det första jag gjorde när jag steg upp.
Killen som tog betalt av mig frågade "can you drive?".. "I hope so".. sa jag bara och skrattade. haha, han blev nog inte så mycket lugnare av det kanske. Han frågade om det var okey att en av killarna åkte med och det var ju såklart okey. Men nog blir jag lite sur när alla andra som jag sett har fått köra själva.. men inte jag. Jag ville i och för sig ändå att någon skulle åka med mig men jag hade nästan hellre velat be om det. Hur som helst.. killen som åkte med pekade vart jag skulle köra och sen tyckte han "look at the view".. men hallå, vadå titta på utsikten.. jag vill köra FORT! Jaja, jag tittade på utsikten samtidigt som jag körde fort och hoppade i alla vågor. Jag skrattade också för varje gång vi hoppade eller fick vatten fulla ansiktet.. jag undrar verkligen vad killen tänkte. När vi sen vände tillbaka visade han att man kan göra ganska tvära svängar utan att tippa så jag körde hejvilt och gjorde massor med tvära svängar och skrattade massor. Oj så kul det var! Absolut det bästa med hela denna resa! :)



Redo för en fartfylld tur! :)
 
Sen efter detta så gick jag hem och bytte kläder, tog på mig baddräkten! Bada måste man ju bara göra när man är här så jag packade ner handduk, vatten och min bok i väskan sen gick jag ner till stranden igen. Det är så otroligt varmt i vattnet, är säkert 30 grader! Känns då så om inte annat. :)
 
________________________________________________________________
 
Idag har jag gjort någonting riktigt stort för att vara jag, jag badade i "bikini" (BH och trosor om man ska vara petnoga). Jag otrivs något fruktansvärt i att framförallt visa min mage, huvva! Men idag tänkte jag att, Nu händer det. Jag vill ju gärna ha lite färg på resten av kroppen också och inte bara armar och fötter. Jag har inte använt bikini sen jag var säkert 12 år. Jaja, det gick ju bra idag, det var ingen som svimmade av synen av mig. Haha
 
Jag har även hunnit få fotmassage idag, det var udda.. inte alls som jag tänker mig fotmassage.. jag skulle nog mer kalla det benmassage kanske. Men det var helt okey, inte som rygg och axelmassagen för den var faktiskt väldigt skön. vet inte om jag berättade det men jag fick ryggmassage höromdagen. Det är lite spännande när de sliter i en. Jag hade massor med knutar i ryggen mellan skuldrorna. Inte konstigt att jag haft lite ont i ryggen, skönt att jag slipper den hårda sängen i alla fall.
 
Det är nu mindre än en vecka kvar innan jag är hemma i Bastutjärn med familjen. Oj vad jag längtar men först ska jag upptäcka storstan. I morgon reser jag till vidare till Bangkok, herregud så spännande! Ska till och börja med bli mest spännande att ta sig ifrån denna ö.. hm.. måste ringa nåt nummer och berätta att jag vill hem, Jag antar att det är för att ha en taxi redo när jag kommer till fastlandet. Jag gruvar mig en hel del för att ringa, måste ju prata engelska. Egentligen är det väl inget problem att prata men att förstå vad hon säger känns mest gruvsamt. Jaja, det ordnar sig säkert.
 
Nu ska jag nog ta och gå in på mitt rum igen. Verkar inte som att någon hade tid att skypea med mig nu. Kanske i morgon när jag kommer till mitt nya hotell. Där har de Wi-Fi på rummet! :)
 
Ha det!  


torsdag 17 april 2014

Koh Samet

Igår var det dagen då jag checkade ut från tryggheten. Klockan 09:00 hämtade mim kunds sambo upp mig på mitt hotell och vi åkte hem till de där jag fick säga adjö till alla, det kändes väldigt sorgligt faktiskt men samtidigt kändes det som att jag snart är hemma hos familjen igen och det är ju ännu bättre!
 
Även om vi körde fort så kan jag tycka att det var ännu värre med bilar som denna.
Folk på flaket och chauffören kör 100 km/h!

Då klockan var 10:00 kom taxin som skulle ta mig hela vägen till en fiskeby som jag tror heter Ban Phe. Det är därifrån man sedan tar sig med båt till ön Koh Samet.
Taxiresan var väldigt spännande,  han körde väldigt fort. Jag såg att han var uppe i 150 km/h en gång!! Och inte nog med att han körde väldigt fort, han körde dessutom väldigt nära andra bilar så skulle framförvarande bil behöva göra en hård inbromsning så skulle min chaufför inte ha en chans att hinna stanna. Huvva! Vi stannade många gånger för kisspaus och vi stannde även för att äta lunch och jag blev bjuden på lunch av han och hans flickvän. 

När vi då äntligen hittat till denna by trodde de att jag skulle stanna på hotell i byn en natt innn jag skulle åka över till ön men det var ju inte tanken då jag redan bokat hotell på ön från den 16/4. Jag försökte förklara det för de men det slutade med att de ringde till min kunds sambo som fick förklara för de att jag ville över till ön på en gång. De förstod tillslut att jag ville med båten så de följde mig ändå till där man köper båtbiljett. Jag köpte båtbiljett till och från ön plus taxiresa till mitt hotell i Bangkok.  Det var väldigt skönt att de följde mig aå långt.
 
Jo, i denna lilla by stod bilkö i säkert 20 minuter. Vattenfestivalen höll fortfarande på.
 
De var helt galna, ALLA kastade vatten på ALLA! Haha
 
I alla fall så var vi väl en 15-20 st som skulle åka med samma speedboat över. När vi väl sitter på båten och vi stannar på första stranden och personalen på båten frågar om någon ska av här är det ingen som vet. Jag visar min biljett och det var inte där jag skulle av. Bredvid mig sitter två engelsktalande killar som undrar vart jag ska av och jag visar namnet på mitt hotell men de visste inget om det hotellet och vi försökte googla men det kom inte fram nåt där heller. Den ena killen säger lite skämtsamt "are you even on the right island?".. "oh my god, don't even joke about that!" Säger jag. Haha! Lite panik kanske men det var rätt ö enligt min bokningsbekräftelse.

Ganska härligt med en båttur, och fint!
 
Nästa stopp visar jag min båtbiljett för personalen och det var där jag skulle av. Båten tar sig inte ändå in till land så jag är glad att en av killarna som jobbade på båte. Bar in min väska till land.. annars hade nog allt i väskan varit blött.. vattnet gick precis ovanför knäna. :)



Jag hade inte med mig någon karta på vart hotellet ligger men tänkte att det borde vara ganska enkelt...men det såg inte alls ut som jag tänkte mig. Enligt internetkartan skulle hotellet ligga utmed en "stor" väg så jag tänkte att det borde vara enkelt att hitta den då det inte fanns så många vägar på kartan. Snacka om att vara lurad! Stranden var full med olika hotell, inte särskilt enkelt att ens ta sig ut från stranden. Jag börjar i alla fall gå upp mot något som ser ut att vara nåt annat än sand i alla fall. Självklart kommer det fram personal från resorten jag visst var på väg mot och de undrar vart jag ska. Jag tar fram bokningen igen och visar namnet på hotellet... alla ser ut som frågetecken.  Det är minst tre personer som kikar på bekräftelsen men ingen vet vart det ligger, de har nog inte ens hört talas om detta hotell. Det slutar med att vi går till deras reception där vi googlar på hotellnamnet. Tillslut hittar de rätt och de hänvisar mig att ta en taxi. Jag får hjälp med min väska till taxin men taxin tyckte nog att jag skulle gå. Han pekade och sa att jag skulle gå rakt fram i 200 m, sen ser du hotellet.  Jahapp, ja men då går jag. 200 m klarar jag nog av. Jag kan meddela att det nog snarare var 600 m!
 
Jaja, jag hittade hotellet tillslut men förstod inte alls vart jag skulle checka in. Hittar dock ett litet ställe som jag frågade vart jag skulle checka in. Då säger den ena killen "hotel is full".. men.. jag har ju redan bokat rum säger jag då.. jaha, också ringer de en tjej som kommer och springer. Vilken tur! Jag fick mig mitt rum tillslut och det är verkligen jättefint! Synd bara att jag inte har internet på rummet.
Min mysiga säng! :)
Jag har till och med egen balkong!
 
 
Jag vågade mig ut på en promenad redan igår fastän det var mörkt ute. Jag hittade två 7/11 så jag kunde köpa mig lite kvällsfika. Synd bara att jag inte kunde äta mina flingor med mjölk då jag missade detaljen att jag inte hade nåt att äta ur.  Hmf..
 
Det var väl tur att jag tog mig en promenad för nere på stranden var det ett gäng killar som hade eldshow! Det var rätt fränt, tror de har show varje dag, såg det även ikväll.
 
Åh vilken underbart härlig säng jag har nu! Långt ifrån sängen hemma men i jämförelse med den jag haft på mitt andra hotell är detta en dröm!  Jag har sovit som en stock denna natt. Jag somnade ifrån spelet som jag höll på spela på datorn. Jag vaknade redan 06:40 i morse. Kunde inte somna om så jag steg upp och gjorde mig klar för att gå ner på stranden. Strax före åtta var jag ute och redo för att spana in omgivningarna. Att jag är uppe så tidigt utan väckarklocka eller barn, det är ovanligt! Men jag måste säga att det var väldigt härligt att komma ner på stranden när det inte var så mycket folk där.
 
Jag har mest promenerat fram och tillbaka på stranden idag, gått till mitt rum utimellan för att dricka vatten och bara vara en stund. Låg faktiskt på balkongen min och läste en bok en stund mem blev så trött att jag höll på somna.. kanske inte så bra att somna i solen trots att jag smort in mig med solkräm flera gånger idag.
 
Senare idag när jag satt på stranden kom en kille och frågade mig vad klockan var, 17:13. När han frågat om klockan så började han prata hejvilt, tur att han då pratade engelska så jag hängde med. Han var rätt trevlig, vi satte oss i varaim solstol och där satt ganska länge och pratade. Jag är för övrigt sjukt stolt över att jag faktiskt gör mig förstådd på engelska. Jag har verkligen alltid trott att jag varit kass på engelska men jag får nog inse att jag inte riktigt är kass.  Jag kan bara jag vill och försöker.  :)
När vi pratat ganska länge gick vi till ett ställe och käkade, kyckling och pommes med en riktigt god sallad. Efter det gick han hem till sig och jag hem till mig.
Han var en trevlig en, han jobbar och bor i Bangkok tillsammans med sin japanska flickvän.  Det var faktiskt skönt att han var upptagen, då slapp jag vara orolig att han var ute efter nåt annat än småprat.
I morgon ska jag ut och köra vattenskoter, jag vill så hemskt gärna köra men när jag frågade en av killarna vad det skulle kosta kändes det som att han tänkte "ehm.. ska DU köra? Du är ju tjej.. de kan inte köra!" Så jag vågade inte idag.. men i morgon,  jag ska våga för jag kommer att ångra mig annars!
 
Äsch, ni får ett gäng bilder!
 

Redo för värmen

Så ser det ut när man kommer ut fån hotellet.

Så ser det ut när man kommer in på hotellet, sjukt tråkigt kan jag tycka och vart är personalen. Förutom när jag checkade in har jag sett en kvinna sitta här en gång i inte ens en timme. Visst är det lite konstigt?

Så ser hotellet ut.

Det var här jag frågade vart jag skulle checka in.

Moppar!

Jag funderade på om jag kanske skulle hyra en fyrhjuling nån dag, skulle vara skoj. Men jag tror nästan hellre jag hyr en moped, de är ju lite smidigare.

Stranden

Så härligt!

Vattenskotrar!






Jag förstår inte riktigt hur sanden kan bli grå och se ut som små maskar?

Jag tror den var död..

Kolla in de blå rören, de är satt så att regnvattnet ska hamna i en tunna. :)

Nehepp, inga skor i klädbutiken.. det var som tusan!

Massage!

Puben

Gatan som jag går utmed varje dag och även den gatan som ska vara den "stora" gatan. :)

En annan strand

Solnedgång!

Detta är ju en spännande frukt, Durian tror jag den heter. För att kunna skära denna behöver man handskar. Den är med andra ord väldigt vass!