Det är en svår fråga tycker jag men jag kan nog nästan säga att jag är emot abort förutom vid våldtäkt och incest då förstås men då är det ju en helt annan sak egentligen. Hur som helst..
Jag var inne på facebook och såg då en länk, abortnej.se. Måste bara varna er för otäcka bilder och videos. I alla fall så fanns det en sida där om "abort och kvinnans rätt till sin kropp". Den som har skrivit artikeln jämför abort med att donera en njure till någon man inte känner. Jag tycker den artikeln är lite intressant faktiskt. Personen som skrivit artikeln jämför abort med att donera en njure. Ni hittar artikeln --> HÄR!
"Det finns ett tredje skäl till varför analogin mellan den njursjuke och det ofödda barnet inte håller. Den potentiella njurdonatorn är inte upphovet till den njursjukes behov av en njure, och är därför mindre ansvarig för att hjälpa den njursjuke. Men kvinnan (och mannen) som låg med varandra är därigenom upphovet till det ofödda barnets existens och behov. Kvinnan (och mannen) är faktiskt "skyldiga" till varför fostret nu behöver en "kuvös". Detta är moraliskt relevant eftersom man alltid har större ansvar att hjälpa en person om man själv på något sätt orsakat eller bidragit till att personen fått just det här behovet av hjälp. Och det är precis vad som normalt är fallet vid en graviditet, i motsats till donationsexemplet."
Det där är en del av artikeln och jag kan inte annat än hålla med.
Nu ska jag sova!
3 kommentarer:
Jag är för abort eftersom jag gjort en själv. Vi hade bara varit ihop i en månad när jag blev gravid, så det var allt annat än planerat eftersom vi knappt kände varann! Hade jag inte gjort den hade jag dessutom inte kunnat läsa färdigt till undersköterska och därmed inte fått en fast anställning. Visst händer det att jag tänker på barnet, som nu skulle varit ca 6-7 år. Men det passade verkligen dåligt in med ett barn i mitt liv just då, arbetslös som jag var och boendes i en etta.
Jag tycker däremot INTE att man ska kunna göra hur många aborter somhelst och använda det som någonsorts preventivmedel. 1-2 aborter max, sedan får man "skylla sig själv" eller adoptera bort. Hårda ord kanske, men tyvärr har jag hört om många som helt struntar i att skydda sig.
Men smaken är som baken och alla har rätt till sin åsikt, helt klart :) Abortdebatten är viktig, precis som många andra. Och skulle alla tycka lika skulle livet bli rätt tråkigt :)
Okey. Ja det är klart att efter en månad så känner man ju knappt varandra och visst kan jag tycka att det är okey att göra abort men då ska det vara väldigt tidigt i graviditeten, typ före v.12.. helst ännu tidigare men det är ju ett svårt beslut så jag kan nästan förstå de som drar ut på det. Sen håller jag helt klart med om att det aldrig någonsin är okey att använda abort som p-medel för det hör man ju lite då och då att kvinnor gör. Det är INTE okey! Jag är nog egentligen varken för eller emot.. för jag tycker ju att det kan vara okey att göra abort ibland.
Håller även med om att det är tur att vi alla tycker olika för det skulle ju bli väldigt tråkigt om alla tyckte samma. :)
Vår abort var i vecka 7, eftersom jag gjorde ett gravtest nästan direkt.
Jo precis, jag tycker också att de ska sänka gränsen på hur länge man "får" vänta innan man gör en abort. De flesta kvinnor har ju mens var 4:e vecka, eller vissa (som jag) var 5:e eller 6:e ibland. 12 veckor låter "lagom". Då borde de flesta anat ugglor i mossen om inte mensen dykt upp. Väntar man längre blir ju fostret mer barnlikt och det känns ju ännu värre och "verkligare", om du förstår hur jag menar?
Vet man att man har haft *** borde man förstå att ett barn kan bli till. Jag hoppas dock det är mer undervisning kring sånt i skolan idag än det var när jag gick på högstadiet (i slutet av 90-talet). Är man väldigt ung kanske man inte fått nog mycket information, så då är det klart att man kanske inte förstår. Och sen är ju inte preventivmedel 100% säkert. Men man önskar helt klart att fler åtminstone försökte skydda sig, unga som gamla...
Skicka en kommentar