tisdag 5 februari 2013

Avstigningen av tåget, Umeå Östra


"SJ verkar ha tänkt att man ska hoppa av i farten! Jag och min drygt 2 år gamla son åkte mellan Hudiksvall och Umeå i torsdags 31/1. Precis innan vi kommer till Umeå börjar jag packa ihop våra saker och sen säger konduktören i högtalaren att vi strax anländer till Umeå Östra. Jag klär på pojken och mig själv, sätter honom i vagnen och går mot utgången. Jag trycker på knappen så hissen kommer upp, jag och sonen placerar oss på plattan och jag börjar köra ner. Vid det här laget har tåget stannat och dörrarna öppnats. Vi hinner inte hela vägen ner med hissen innan dörrarna stängs igen. En snäll kvinna trycker på knappen så dörrarna öppnas igen, plattan landar på golvet, jag står framför vagnen så jag knuffar i vagnen för att den ska komma ut, när vagnen är halvvägs ute stänger sig dörrarna och vagnen rullar mot kuren där den tar stopp. Jag däremot står kvar inne på tåget eftersom dörren gick igen, men trodde aldrig i min vildaste fantasi att dörrarna inte skulle gå att öppna igen OCH att tåget skulle köra iväg. Min två år gamla son sitter alltså i sin vagn på perrongen och jag åker iväg med tåget igen!! Hur är det tänkt att man ska hinna kliva av tåget när man har en barnvagn plus en stor tung väska?! En kompis skulle möta upp oss på stationen så jag ringde henne i panik och bad henne skynda sig att ta min son! Jag stod inne i tåget och grät men tack och lov fanns där en kvinna och även en man som styrde upp allt. Mannen sprang och hämtade tågvärden som såg minst lika uppjagad ut som jag kände mig. När vi stannade på nästa station i Umeå (centralstationen) hade tågvärdinnan hunnit ordna så att jag skulle få åka med det andra tåget tillbaka till Östra. Jag fick dock springa (tåget väntade ju på mig) med en tung väska plus att jag är höggravid, alltså ingen hit! När jag kommer tillbaka till rätt station sitter min son på samma ställe men i sällskap av kompisen. Jag tycker detta är fruktansvärt! Hur kan det bli så här? Jag har funderat och grubblat hur mycket som helst på vad jag gjorde för fel men jag kan inte komma på att jag gjorde speciellt mycket fel.. dörren stängdes ju innan vagnen ens var ute! Och sen undrar jag vart kontrollanten som brukar stå utanför tåget och se så att alla hunnit kliva av tåget höll hus? Jag hade inte ens hunnit bära ut den stora väskan som vi hade med oss.. Nej SJ, detta är inte OK!"





Det här hände mig och Emil i torsdags när vi skulle kliva av tåget i Umeå. Jag har mailat till SJ (i torsdags redan) men inte fått något svar ännu så jag skickade iväg ett inlägg på facebook också. Blev så irriterad när de inte svarar på mitt mail! Det känns som ett mail som de kanske skulle vilja prioritera för att undvika att jag ska berätta för hela världen om vad som hände. Nu har jag ju dock gjort det genom att skriva på facebook och även här men ja.. jag tycker ändå att folk borde få veta och SJ borde kanske se över sina rutiner! Tänk om jag inte haft turen att ha en kompis där, vad hade då hänt med Emil? Tänk om nån äcklig #"#¤"%# gubbe hade tagit honom? Eller att han hoppat ur vagnen och ramlat ner på rälsen? Eller ja.. fy fan! Vill inte tänka på det!



Hur som helst så kunde ju avstigningen av tåget ha gått betydligt mycket bättre men jag kommer nog inte sluta åka tåg bara för att det gick dåligt just den här gången. Nästa gång kommer jag att bära Emil.. även om han så är 10 år! Nej, skämt åsido.. men som sagt, nästa gång kommer han att få antingen gå bredvid mig eller bli buren ut ur tåget av mig så att åtminstone han och jag är på samma ställe när tåget går. 



Nu ska jag sy färdigt en grej också hörs vi sen!



--------------

En liten uppdatering: när jag skrivit på facebook om händelsen så gick det bara ca 45 minuter innan en kvinna från SJ ringde och kollade hur allt var med mig och sonen, om vi hade mardrömmar om det här. Hon skulle även försöka kontakta arbetsledaren för tåget som vi åkte med för att kolla om de skrivit någon rapport om händelsen och kolla vart kontrollanten höll hus. Sen skulle hon ordna någon sorts kompensation till mig och Emil för det här. Jag hoppas vi får åka tåg gratis i ett år! haha
Hon var i alla fall jätte trevlig och tyckte verkligen det var en otäck händelse. 




7 kommentarer:

Jossan sa...

Nej, det där var VERKLIGEN INTE OKEJ!

Anonym sa...

Du bör ju få gratis sällskap på tåget när du reser med sj minst två år (betala för en åk två eller betala för två åk tre) inte lätt känna lugnet när man tänker på hur jäkla illa det kunde gått :@

sandra sa...

ÅÅ vad jag blir arg,fyfarao,nu är det ju det viktigaste att ni klarade er bra,båda två. MEN ALLTSÅ SJ !! jag tänker bara på det som kunde ha hänt,hoppas ni mår bra ! OCH att ni får åka gratis tåg i 5 år,MINST !

Sara sa...

Nej, det kändes dock skönt att kvinnan som jag pratade med på sj var så trevlig och lätt att prata med.
Egentligen vet jag att det inte riktigt var mitt fel men jag får ändå för mig att alla ska säga att det var mitt fel, att jag gjorde fel.

Sara sa...

Ja, det vore trevligt med en sån kompensation men vi får väl se vad de hittar på! Jag hoppas bara att de skrev nån händelserapport på det hela så kvinnan jag pratade med inte tror att jag hittar på allt. :)

Sara sa...

Ja, det är ju det man tänker på... Allt som kunde gått så sjukt jävla illa! Huvva, får magknip bara av att tänka på det! Som sagt, tack och lov att allt gick så bra som det nu gick. Jag hoppas dock aldrig att det händer någon mer för den gången kanske det inte går lika bra!
Fem år vore ju inte helt fel!

Catarina sa...

Usch vad hemskt otäckt. Tur du fick tag i en som snabbt kunde fara och stå med Emil.
En sån sak hade jag kunnat sluta åka tåg pga. Kram