lördag 18 september 2010

Livet är orättvist

Jag följer en blogg som handlar om en tjej och hennes killes försök till att bli föräldrar och efter fem år och massor av olika försök så är de nu äntligen gravida och bebisen beräknas komma i oktober. Häromdan hade hon lagt upp en länk till en blogg som hon läser..
http://vivillockshabarn.blogspot.com/ Den bloggen handlar också om ofrivillig barnlöshet. Nu hade de här två tjejerna fått sitt efterlängtade plus samma dag och var beräknade ungefär samma dag, men.. för tjejen och killen i den här bloggen (länken som jag har lagt upp) slutade tyvärr graviditeten inte alls bra. Bebisen (deras lilla pojke, som kallades Embi i magen) dog i magen i v.36 (tror jag). Då har nog de flesta tagit för givet att det ska vara lugnt. Bebisen kommer att klara sig.. men det vet man ju aldrig.. tyvärr!
Jag borde nog inte ha gått in och läst för jag känner mig mycket mer orolig nu än vad jag har varit hittills. Det är så mycket som kan hända och det som är så läskigt/hemskt är att vad som helst kan hända nu MEN även sen då bebisen väl har kommit ut.. Kommer jag jämt och ständigt att vara orolig för att det ska hända nåt med min bebis?
Usch.. nu måste jag slutade tänka på det där.. det är inte bra. Jag tror i alla fall att det kommer gå bra för våran bebis. Vi kommer att få en frisk bebis nån gång i december. Världens bästa julklapp! :) Gu vad jag längtar!
------------------------------
Jag sitter just nu på jobbet.. och jag är inte en person som passar att jobba natt. Jag kan gå med på att jobba fyra nätter på sex veckor men inte nio nätter på fem veckor.. men vill ni vet nåt kul? vi ska ju få nytt schema här på jobbet.. och på mitt nya schema har jag 23 nätter på 10 veckor!! Usch och fy.. jag vet inte hur min chef har tänkt.. om jag ska komma tillbaka till samma brukare efter jag har varit mammaledig eller om jag ska få nåt nytt ställe.. men om jag ska komma tillbaka så vill jag INTE ha natt schema.. för det klarar jag inte av..
----------------------------------------
Jaja..
Jag älskar Johan mest av allt.. ja okey.. Texas och bebisen ligger också på första plats! :)

2 kommentarer:

Jenny Li sa...

Baksidan av föräldraskapet är oron. Den tar aldrig slut. Men samtidigt msåte man vara realistisk. Det finns inget som talar för att din bäbis mår dåligt, eller hur? Alltså mår den toppen och kommer att titta ut till Lucia. Och att läsa skräckisar på natten när man är trött... Ja, jag vet inte hur du är, men jag har en tendens att oroa mig som mest på nätterna. Känn lugnet och njut av magen!Och när det gäller nattarbetet; Kan du inte få din chef att fatta att du inte orkar jobba natt när du är gravid? Jag tycker att du ska prata med din barnmorska, för det kan inte vara hälsosamt för dig att jobba som du gör nu.

Sara sa...

Ja.. det är nog sant som du säger! Nej, tack och lov så ser allt bra ut så här långt i alla fall och jag har haft den känslan att det kommer att gå bra. Bebisen kommer att vara frisk och må bra när den väl bestämmer sig för att titta ut.
Det är inte alls speciellt klokt att sitta och läsa skräckisar nån tid på dygnet.. men den där råkade som bara komma upp mitt i alltihop.. men nu känns det bra igen.
Jag känner av bebisen nästan hela tiden och jag vet också att det är väldigt olika från dag till dag.. vissa dagar sover bebisen nästan hela tiden medans det andra dagar är tvärtom. :)
Nu har jag tack och lov inte så många dagar, kvällar och nätte kvar. Tre dagar, tre kvällar och två nätter för att vara exakt. Om ganska exakt två veckor går jag på h-penning och det känns så himla härligt! Jag är glad att jag valde att ta allt som jag får ta. Jag tror inte att jag hade klarat av att jobba nå mycket längre.. Om jag nu ens klarar av att jobba de här passen som är kvar. Jag tror att min chef kan sjukskriva mig om jag känner att det behövs.