Så här ser jag ut när jag sitter på jobbet och är duktig, visst ser jag proffsig ut? :)
I fredags satt jag och gjorde det som jag så länge gruvat mig för, att ringa runt till en massa grupper och kolla upp vem som jobbat på de avglömda tiderna. Jag har väl berättat vad jag fått göra i veckan, de här tiderna som ska rapporteras in så brukaren får assistans de tider den är beviljad, det är det jag ringt om. Huvva vad läskigt det är, "Hej, mitt namn är Sara Holmström och jag sitter på Umeå kommun och hjälper..." ja, så låter det när jag presenterar mig. Visst låter det lite proffsigt? Haha, det gick faktiskt bra men en grupp är väldigt rörig då det är så mycket tider som ska stämplas in. Brukaren har dubbelbemanning dygnet runt så det är en hel del som just den här gången var lite knepigt. Jag hann inte den färdigt så jag måste försöka göra den färdig på måndag, vi får se om jag lyckas! Jag satt med den så länge att jag skulle ha missat mitt tåg om det inte varit försenat. Det var en timme sent. Jag åkte ju hem till mina pojkar! Det känns skönt att vara hemma men oj vad det känns i kroppen att jag lyfter Emil. Under veckan i Umeå har jag faktiskt inte haft så ont i skinkan och svanken men idag har jag knappt kunnat gå, det är lite småjobbigt faktiskt.
Johan gjorde supergoda lussekatter ikväll, mums!
Sen får ni såklart en bild på min buspojke också, han är så söt med min hårklämma och massa nutella runt munnen!
Sov så gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar